Jag förstår verkligen inte hur någon med vett i skallen kan försvara detta förbannade transportmedel. Tvärbanan är en jävla förolämpning mot kollektivtrafiken och ett hot mot mänsklig värdighet. Långsam, skakig, alltid försenad – en konstant påminnelse om att allt var bättre förr.
Förr hade vi ordning och reda. Bussar och tunnelbanor skötte sitt jobb utan att denna blåvita snigel behövde krypa fram genom stan. Men nej, någon jävla tomte på Trafikförvaltningen fick för sig att ”vi behöver mer spårvagn!” och nu är vi fast med detta överdimensionerade elände som blockerar korsningar, förstör trafiken och gör varje resa till ett jävla helvete.
Och låt oss prata om resenärerna. Folk som tar tvärbanan verkar helt ha gett upp på livet. De sitter där, uppgivna, med tom blick medan vagnen skramlar fram i en hastighet som en pensionerad sköldpadda hade skämts över. För att inte tala om alla jävla barnvagnar, cyklar och idioter som tror att de kan ta med sig hela sitt förbannade bohag ombord. Det är som en rullande loppmarknad med doft av blöt jävla vinterjacka och förlorade drömmar.
Imorse inträffade två klassiska tvärbanelidanden. Först hade vi idioten som tydligen inte kunde vänta med att resa sig förrän vagnen stannade, vilket resulterade i att han plötsligt satte sig i mitt jävla knä. Som om det inte var nog ramlade han dessutom på mig när han reste sig upp för att kliva av. En intim kollektivtrafikupplevelse jag mer än gärna hade sluppit. Sedan var det nästa jubelidiot – en man som steg på, placerade sig mitt i gången och bara stod där som en jävla staty, totalt förlorad i sin telefon. Ingen hänsyn till att folk behövde passera, ingen reaktion på omvärlden. Bara ett mänskligt hinder som blockerade vägen för alla andra.
Varför kan vi inte bara lägga ner skiten? Eller åtminstone ge den en värdig död genom att göra den till en museivagn för de som fortfarande tror att spårvagnar är framtiden. Vi som har något innanför pannbenet vet att det bara är en saktfärdig skamfläck i stadstrafiken. Skrota eländet och låt oss återgå till en tid när kollektivtrafiken var något att vara jävligt stolt över!
Det här inlägget är skrivet med en stor dos humor och sarkasm. Om du känner igen dig själv i något av beteendefelen, kanske det är dags att ändra på det!